Här har vi samlat några vanliga frågor för dig som är på väg mot ett nytt jobb, ja kanske till och med ditt första. Längre ner hittar du alla våra frågor och svar – från A till U.

Är det något du undrar kan du också alltid höra av dig direkt till oss.

Svar på de 10 vanligaste frågorna

Du ska alltid få lön när du jobbar. Många arbetsgivare vill att man ska provjobba något pass gratis innan man får en anställning, men det ger en föraning om att det är en oseriös arbetsplats. Har arbetsgivaren ett kollektivavtal är den skyldig att erbjuda den lägsta lön som kollektivavtalet säger.

Att provjobba något pass eller några dagar (med lön) är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar dig och för arbetsgivaren att se om det funkar. Ett "provjobb" är inte samma sak som en "provanställning", som du kan läsa mer om under "Anställningar".

Du har alltid rätt till semesterersättning, oavsett om du jobbar en hel sommar eller bara en dag. Semesterersättning är enligt lagen minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt.

Om du är anställd under en kort tid kan din arbetsgivare välja att betala ut din semesterersättning varje månad. Annars ska du få din semesterersättning senast en månad efter att du slutat på ditt jobb.

Semesterersättningen är en laglig rättighet. Ingen kan ta semesterersättningen ifrån dig. Men det kan fungera så att om du är anställd kortare än tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska ingå i lönen, vilket då ska stå utskrivet i anställningsbeviset. Om det inte står till exempel "80 kr/timme inkl semesterersättning" i anställningsbeviset, ska semesterersättning betalas ut utöver lönen. Semesterersättningen ska även redovisas som en separat post på lönebeskedet så att du enkelt kan se att den finns med.

Det finns särskilda försäkringar som är kopplade till våra arbetsplatser. Om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen kan du vara säker på att du är försäkrad om du skulle skada dig eller bli sjuk. Men saknas det ett kollektivavtal är det bra att kolla upp att det åtminstone finns en sjukdoms- och arbetsskadeförsäkring som skyddar dig. Vill du ha hjälp med att kolla upp detta kan du alltid höra av sig till oss på LO.

Det finns också försäkringar som bara gäller dig som är medlem i facket.

Att jobba svart betyder att varken du eller din chef betalar någon skatt. Förutom att det är olagligt så tjänar du inte på det i det långa loppet. Om chefen till exempel skulle vägra betala ut din lön har du inga rättigheter som skyddar dig. Den enda som tjänar på att du avstår dina rättigheter är din arbetsgivare som inte betalar någon skatt eller sociala avgifter för dig.

Det här är några av sakerna du missar om du jobbar svart:

  • Du får ingen semesterersättning, ingen OB-ersättning, övertidsersättning eller sjukersättning. Svartjobb innebär mindre pengar och mindre trygghet på samma gång.
  • Du har ingen försäkring när du jobbar. Skadar du dig eller någon annan på ditt jobb finns det inget som täcker skadorna. Det kan både bli dyrt och smärtsamt.
  • Du kan inte använda ditt svartjobb som merit när du söker andra jobb. Svartjobbar du nu kanske du missar världens chans senare.
  • Svarta pengar ger inga pensionspoäng. Visst, du kanske är ung och har långt kvar till pensionen. Men om du har en laglig anställning sparas det automatiskt pengar till din pension. Det kommer du vara glad över senare i livet.

Ett anställningsbevis får du från din arbetsgivare och det beskriver hur din anställning ser ut. Där ska det stå vad du har för anställning, vilka tider du jobbar, vad du ska göra, vilken lön du ska få och så vidare.

Anställningsbeviset är viktigt för att du ska få koll på vad som förväntas och för att undvika missförstånd med arbetsgivaren. Du har rätt att få ditt anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat på ett nytt jobb.

Vanligtvis ringer du direkt till din arbetsgivare och meddelar att du inte kan komma in den dagen. På vissa arbetsplatser kan det även räcka med ett sms. Hör med din arbetsgivare eller en kollega hur det går till på din arbetsplats.

För att kunna få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) när du är sjuk behöver du ha en anställning som varar längre än en månad. Det görs ett karensavdrag för varje sjukperiod. Karensavdraget är 20% av din genomsnittliga sjuklön under en vecka. Du kommer alltså se på din lönespecifikation att det dragits pengar.

Är du anställd kortare tid än en månad kan du få sjuklön om du har jobbat minst 14 kalenderdagar i följd, minus veckovila. Så om du till exempel varit anställd 1-20/7 och blir sjuk den 17/7, då kan du få sjuklön. Blir du däremot sjuk den 10/7 kan du inte få sjuklön.

I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner. Därför är det extra bra att kolla upp om din arbetsplats har ett kollektivavtal.

Om det inte finns ett kollektivavtal kan din arbetsgivare i praktiken erbjuda dig ett jobb för så lite som 5 kr/timme. Självklart är det inte okej att jobba för så låg lön. Det finns ingen övre gräns för hur mycket du får tjäna, men du ska aldrig tjäna mindre än vad kollektivavtalet säger.

Har du frågor kring vad som är en rimlig lön kan du alltid kontakta oss på LO.

En fackförening – eller facket – kallas en organisation som stöttar och representerar dig som anställd. Grundtanken är att det är mycket lättare att förändra tillsammans, än var och en för sig.

Det finns många olika fackföreningar för olika yrkesgrupper. Vilket betyder att din fackförening är experter på just ditt yrke. Förutom att stötta individer är det facket som ligger bakom flera stora samhällsförändringar som 8 timmars arbetsdag, fem veckors semester och rätt till föräldraledighet.

Som medlem i facket kan du känna dig trygg. Du får stöttning, tips och hjälp om det skulle behövas. En fackförening med många medlemmar har större möjlighet att påverka, vilket du och alla som jobbar vinner på.

LO är en organisation som samlar 14 stycken fackföreningar med över 1,4 miljoner medlemmar.

För att arbetet ska kunna flyta på och för att alla som jobbar ska veta vad som gäller har man ett kollektivavtal. I det står vilka regler som gäller för hur man får jobba, vad man ska tjäna, vilka arbetstiderna är, hur man får ta semester och mycket annat.

Vid frågor eller problem kan du alltid kontakta oss på LO.

Mejl: kollpajobbet@lo.se

Telefon: 020–56 00 56

FRÅGOR & SVAR FRÅN A TILL U

Anställningsbevis

Ett anställningsbevis får du från din arbetsgivare och den beskriver hur din anställning ser ut. Där ska det stå vad du har för anställning, vilka tider du jobbar, vad du ska göra, vilken lön du ska få och så vidare.

Anställningsbeviset är viktigt för att du ska få koll på vad som förväntas och för att undvika missförstånd med arbetsgivaren. Du har rätt att få ditt anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat på ett nytt jobb.

  • Ditt och arbetsgivarens namn – så det är tydligt för båda vem som är anställd av vem.
  • Arbetsplatsens adress och organisationsnummer – jobbar du på en större butikskedja är det viktigt att det framgår vilken butik du ska jobba i. Detta för att undvika att arbetsgivaren förväntar sig att du kan jobba betydligt längre hemifrån.
  • Arbetsuppgifter – där ska det också stå vilken befattning du har. Är du butiksbiträde ska det stå tydligt, tillsammans med dina arbetsuppgifter. Det gör det lättare för dig att dra en gräns om någon ber dig att göra något som går utanför dina arbetsuppgifter.
  • Eventuella avdrag för kost och logi – det är viktigt att ni är överens om vad som ska ingå i anställningen. Får du till exempel lunch och middag på jobbet är det rimligt att din arbetsgivare gör avdrag för detta.
  • Uppsägningstid – hur länge ska du arbeta kvar efter att du sagt upp dig eller blivit uppsagd?
  • Anställningsform – det är skillnader i de olika anställningsformerna. Läs mer om skillnaderna under "Anställningsformer".
  • Start- och slutdatum – så du vet hur länge du är anställd.
  • Arbetstider – antalet timmar per dag eller vecka.
  • Din rätt till betald semester, alternativt din semesterersättning.
  • Om du har ersättning för övertid och obekväm arbetstid. Om ja, hur mycket och mellan vilka tider – så du vet vad som gäller om du jobbar över ordinarie arbetstid eller på obekväm arbetstid.
  • Din lön – oavsett om det är per timme eller per månad ska din lön framgå.

Anställningsformer

Tillsvidareanställning, eller "fast anställning" som det också kallas är den vanligaste formen av anställning. Där får arbetsgivaren inte säga upp dig, så länge det inte finns skäl för avsked eller uppsägning. Sådana skäl kan vara om du misskött ditt jobb eller om det finns för lite att göra på företaget och du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Däremot har du alltid rätt att säga upp dig. Såvida du inte kommit överens om något annat med din arbetsgivare är din uppsägningstid en månad.

Provanställning får vara högst sex månader och är till för att se om du passar för jobbet eller inte. Det behövs det ingen saklig grund för att avbryta en provanställning från arbetsgivarens sida. Det innebär att den här anställningsformen är väldigt osäker för dig som anställd, eftersom du kan få gå redan dagen efter att arbetsgivaren har sagt upp dig. Dock gör detta också att det är en osäker anställningsform för arbetsgivaren, eftersom du också har rätt att sluta med en dags varsel.

Tänk på att dessa regler gäller enligt lag, finns det ett kollektivavtal kan andra bestämmelser gälla, då brukar det ofta vara två veckors uppsägningstid oavsett om du eller arbetsgivaren säger upp dig.

En provanställning övergår per automatik till en tillsvidareanställning om den inte blir avbruten inom sex månader.

Med provjobb menas att man testar att jobba ett pass eller några dagar för att se om det passar. Vissa arbetsgivare kan be dig att provjobba gratis, men det är oseriöst och bryter dessutom mot kollektivavtalet om de har ett sådant. Så jobba inte gratis, men testa gärna på att provjobba, det är en chans för både dig och arbetsgivaren att se om jobbet passar dig.

En provanställning är en betald anställningsform som kan gälla upp till sex månader. Den finns inte i alla branscher och längden är ofta reglerad i kollektivavtalet. Många arbetsgivare använder sig av provanställningar för att vara säkra på att de gör en bra rekrytering av personal. Om inget annat sägs övergår en provanställning automatiskt till en tillsvidareanställning när prövotiden är slut.

Allmän visstidsanställning är den vanligaste sommarjobbsformen. Det innebär att du har en anställning med ett fast start- och slutdatum, till exempel 1 juni till 31 augusti. En sådan anställning går ofta inte att säga upp, så länge det inte finns ett kollektivavtal, utan det är en säkerhet både för dig som arbetare men också för arbetsgivaren att hen vet att du kommer att vara där under hela perioden.

Det är viktigt att du och arbetsgivaren kommer överens om mellan vilka datum och hur många timmar i veckan/månaden du ska jobba. Se upp för så kallade nollavtal. Ett nollavtal är att du på pappret är anställd men det finns inte angett hur många timmar du ska jobba. Det innebär att du kanske inte får jobba så mycket som du trott och därmed inte tjänar de pengar du räknat med.

Vikariat liknar allmän visstidsanställning, men är till för att ersätta någon som till exempel är på semester eller på föräldraledighet. Inte heller denna anställningsform går att säga upp så länge man inte kommit överens om det innan eller om det finns reglerat i kollektivavtalet.

Arbetstid

Enligt lag får du jobba 40 timmar i veckan som mest, men om arbetet kräver det just då kan du få arbeta mer än 40 timmar/vecka. I sådant fall måste den genomsnittliga arbetstiden vara högst 40 timmar/vecka under en period av fyra veckor, vilket innebär att du en vecka kan få jobba 45 timmar, men i så fall får du inte jobba mer än 35 timmar en annan vecka. Är du under 18 år gäller andra regler som du kan läsa om under "Arbetsuppgifter för minderåriga".

Det är skillnad på rast och paus. Med rast menas ett längre avbrott i arbetstiden, till exempel en lunchrast. Under rasten får du fritt förfoga över din tid och kan lämna jobbet. Rasten räknas inte som arbetstid och är därför obetald.

Du ska enligt lag ha en rast senast efter fem timmars arbete. Lagen anger dock inte hur lång rasten ska vara men allmänt kan sägas att om det bara finns en rast under arbetsdagen bör den inte vara kortare än 30 minuter. Är du under 18 år så ska du ha din rast senast efter 4,5 timme.

Om det är nödvändigt (till exempel vid särskilda arbetsförhållanden eller sjukdomsfall) får raster bytas ut mot så kallade "måltidsuppehåll" vid arbetsplatsen. Du blir då kvar på arbetsplatsen och äter där. Måltidsuppehåll räknas som arbetad tid och du ska därför få betalt.

Utöver rasterna ska du kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser. Under en paus får du inte lämna jobbet utan bara gå på till exempel toa eller gå ut och ta frisk luft. Pausen räknas som arbetstid och du ska därför få betalt.

Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara utan visar bara att du har rätt att pausa när tillfälle ges.

OB-ersättning är ersättning för jobb på obekväm arbetstid. Det finns inte några exakta regler kring obekväma arbetstider, vilket gör att det inte är något som du automatiskt har rätt till. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen har du ofta rätt till extra pengar på kvällar, helger och nätter. Vad som gäller varierar dock från bransch till bransch, därför går det inte exakt att säga om och när du har rätt till OB. Om det inte finns ett kollektivavtal kan du alltid försöka komma överens med din arbetsgivare om att du ska få OB när du jobbar kvällar och helger.

Du alltid kontakta oss på kollpajobbet@lo.se eller 020-56 00 56 så berättar vi mer.

Om du fortsätter att jobba efter att din arbetsdag egentligen är slut kallas det för övertid. Alla över 18 år kan jobba övertid, men är du yngre är det hårdare regler kring hur mycket man får jobba. Är du vuxen och jobbar mer än 8 timmar/dag eller 40 timmar/veckan har du ofta rätt till övertidsersättning, men det gäller bara om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.

Din arbetsgivare säger att du ska gå hem för att det regnar och ni inte säljer tillräckligt med glass i glasskiosken. Eller för att solen skiner och ni inte har så många kunder i klädbutiken. Det här kallar vi för "solskensavtal" och "regnavtal" och så får det inte gå till.

Har du ett schema som säger att du ska jobba 6 timmar i kiosken eller butiken ska du ha betalt för 6 timmars arbete, oavsett vad det är för väder ute. Det spelar ingen roll om det inte är några kunder just den dagen. Säger arbetsgivaren att du ska gå hem två timmar tidigare ska du fortfarande ha betalt för så många timmar som ni kom överens om från början.

Arbetsuppgifter för minderåriga

Om du är under 18 år finns det speciella regler för hur du får arbeta. Reglerna finns där för att skydda dig och för att ge dig förutsättningar att klara dina studier. Är du över 18 gäller samma regler som för alla andra vuxna. Det är viktigt att du får tillräckligt med ledighet under lovet så att du orkar med skolan under terminerna.

Vilka jobb får jag som är mellan 16–18 år ha?

När du har fyllt 16 år får du jobba med nästan vad som helst. Du får däremot inte jobba med farliga kemikalier, för tunga lyft eller med maskiner där du kan skada dig. Du får inte heller arbeta ensam. Det gäller speciellt jobb där du arbetar med pengar och kan bli rånad.

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?

Arbetstiden ska ligga mellan klockan 06.00 på morgonen och 23.00 på kvällen. Du får arbeta högst 8 timmar på ett dygn eller 40 timmar i veckan. Mellan varje arbetsdag ska du alltid ha minst 12 timmars nattvila.

Hur mycket ska jag vara ledig?

Under varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska alltså vara två dagar efter varandra. Schemalagd skoltid ska inte räknas som ledighet.

Vilka jobb får jag som är mellan 13–15 år ha?

Är du mellan 13 och 15 år kan du ha ett enklare och riskfritt arbete, som att stå i en kiosk eller affär. Du får också jobba med enklare saker på en industri, i en trädgård eller på ett lantbruk. Däremot får du inte jobba ensam eller sitta i kassan. Din chef måste också ha ett intyg från dina föräldrar eller din vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar.

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?

Du får jobba mellan 06.00 på morgonen och 20.00 på kvällen, men aldrig mer än sju timmar i sträck. Du ska alltid ha minst 14 timmars vila mellan varje arbetsdag. Du får arbeta före och efter skolan, men inte under skoltid. På skolfria dagar får du arbeta högst 7 timmar om dagen och 35 timmar på en vecka. Om du har fyllt 15 år och har lov får du arbeta högst åtta timmar om dagen och 40 timmar på en vecka.

Hur mycket ska jag vara ledig?

Under varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska alltså vara två dagar efter varandra. Schemalagd skoltid ska inte räknas som ledighet.

Får jag som är yngre än 13 år arbeta?

Ja, det får du. Du får ha enklare och riskfria jobb med kort arbetstid, som bärplockning eller lättare trädgårdsarbete för din familj. Du får också sälja majblommor och jultidningar. Är du under 13 måste din chef ha ett intyg från dina föräldrar eller din vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar.

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?

Grundregeln är att du som barn själv ska bestämma hur mycket du vill jobba. Känner du att du vill jobba tre timmar men inte mer, då är det du som ska bestämma det och ingen kan tvinga dig att jobba mer än du känner för.

Vill du arbeta mer gäller följande: under lov som varar mer än fem dagar får du högst arbeta 7 timmar per dag eller 35 timmar på en vecka. Timmarna du jobbar måste ligga mellan klockan 06.00 på morgonen och 20.00 på kvällen. Du ska alltid ha minst 14 timmars nattvila mellan arbetsdagarna.

Hur mycket ska jag vara ledig?

På en vecka har du rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Det betyder att du ska ha två dagar ledigt efter varandra och helst på helgen.

Facket

En fackförening kan också kallas för ett fackförbund, eller i mer vardagligt tal – facket. Det är en organisation som stöttar och representerar dig som anställd. Grundtanken är att det är mycket lättare att förändra tillsammans, än var och en för sig.

Det finns många olika fackföreningar för olika yrkesgrupper. Vilket betyder att din fackförening är experter på just ditt yrke. Förutom att stötta individer är det facket som ligger bakom flera stora samhällsförändringar som 8 timmars arbetsdag, fem veckors semester och rätt till föräldraledighet.

Som medlem i facket kan du känna dig trygg. Du får stöttning, tips och hjälp om det skulle behövas. En fackförening med många medlemmar har större möjlighet att påverka, vilket du och alla som jobbar vinner på.

LO är en organisation som samlar 14 stycken fackföreningar med över 1,4 miljoner medlemmar.

Alla som jobbar kan bli medlemmar i facket – och ibland även om man inte jobbar, till exempel om man går en praktisk linje på gymnasiet som el- eller omvårdnadsprogrammet. Flera förbund erbjuder elevmedlemskap. Det finns olika fackförbund som organiserar olika branscher, till exempel ett för de som jobbar i butik eller på lager och ett för de som bygger hus. Vet du inte vilket fackförbund just du ska tillhöra får du gärna mejla eller ringa oss på 020-56 00 56 så hjälper vi dig att hitta rätt.

Klicka här för att hitta din fackförening.

Här kan du klicka dig vidare till de olika fackförbundens webbsidor, bli medlem, hitta kontaktuppgifter och mycket mer:

Här kan du hitta din fackförening och läsa mer om ett medlemskap i facket. Under ”Vilka olika LO-förbund finns det?” kan du läsa mer om de olika förbunden.

Är du osäker på vilken fackförening du tillhör kan du alltid mejla eller ringa oss på 020-56 00 56.

Försäkringar

Det finns vissa försäkringar som vi får automatiskt när vi betalar skatt, till exempel att vi får betald ledighet när vi får barn. Sedan finns det försäkringar som vi tecknar själva, som när vi köper en bil eller ett hus.

Det finns särskilda försäkringar som är kopplade till våra arbetsplatser, men som oftast bara finns där om det finns ett kollektivavtal. När det finns en sådan försäkring täcker den alla som jobbar på den arbetsplatsen. Finns det inget kollektivavtal är det bra att kolla upp att det åtminstone finns en sjukdoms- och arbetsskadeförsäkring.

Det finns också försäkringar som bara gäller dig som är medlem i facket.

Sjukdomsförsäkring. Blir du sjuk idag och betalar skatt på din inkomst har du rätt att få cirka 80% av din lön i sjukersättning. Finns det ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du ha rätt till en ännu högre ersättning om du blir sjuk en längre tid.

Arbetsskadeförsäkring. Om du skadar dig på eller från och till jobbet och behöver vara hemma har du ofta rätt till sjuklön och sjukersättning. Den ligger på cirka 80% av din tidigare lön. I kollektivavtalet finns en arbetsskadeförsäkring som gör att du kan få 100% av din tidigare inkomst. Du har även möjlighet att få ersättning för själva skadan, utöver sjuklön och sjukersättning.

Genom att vara medlem i facket har du en del extra försäkringar. Dessa skiljer sig något mellan de olika förbunden. Det som är gemensamt är att alla medlemmar i förbundet täcks av dem.

Anledningen till att förbunden tecknar egna försäkringar för sina medlemmar är för att det blir billigare ju fler vi är, eftersom vi är fler som delar på riskerna. Vill du läsa om vilka försäkringar som ingår i just ditt fackmedlemskap kan du gå in här och klicka på just ditt fackförbund så kommer du till Folksams hemsida.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal beskriver vilka regler och rättigheter som finns på en arbetsplats. Tänk dig regler för en fotbollsmatch, hade vi inte kommit överens om vilka regler som gäller, hade spelet blivit både ojämnt och orättvist.

För att arbetet ska kunna flyta på och för att alla som jobbar ska veta vad som gäller har man ett kollektivavtal som bestämmer vad alla ska tjäna, hur man får jobba, semester och så vidare. Avtalet knyts mellan facket och din arbetsgivare och gäller alla på arbetsplatsen.

Kollektivavtalet har många olika delar. Bland annat bestäms gränser för hur mycket den absolut lägsta lönen får ligga på. Kollektivavtalet hindrar inte att arbetsgivaren betalar dig mer, men däremot får du inte tjäna mindre. Det funkar alltså som ett skydd mot alltför låga löner.

Avtalet innehåller också försäkringar som gäller till exempel ersättning vid sjukdom. I avtalet står också vilka arbetstider som gäller, hur många timmar som anses vara heltid och vilken extra ersättning du ska få om du arbetar mer än så. Där står också vilken extra ersättning du ska få om du arbetar kvällar och helger.

Alla arbetsplatser har inte ett kollektivavtal. För att det ska finnas ett kollektivavtal på en arbetsplats gäller det att de som arbetar där är med i facket. Finns det inga medlemmar kan facket inte kräva att det ska finnas ett avtal med bra löner och försäkringar. Därför är det viktigt att alla som kan är med i facket, även om man bara jobbar varannan helg eller på sommaren.

Om du är osäker på om din arbetsplats har ett kollektivavtal kan du mejla till kollpajobbet@lo.se eller ringa oss på 020-56 00 56 så hjälper vi dig få koll på läget.

Lön och ersättningar

Lön är den summa pengar som du och arbetsgivaren kommit överens om blir ersättningen för det jobb du genomför. Förutom lönen som betalas ut till ditt konto sätter även arbetsgivaren in pengar till din pension, försäkringar och skatt.

Man har alltid rätt att få lön när man arbetar, oavsett om det är på prov eller inte. Lön ska alltid vara i pengar, oavsett vad du arbetar med. Det är inte okej att få betalt i till exempel mat eller gratis glass under arbetstid.

Detaljer kring din lön hittar du i din lönespecifikation.

Lön kan betalas ut på lite olika sätt. Om du jobbar en kortare period på sommaren får du oftast ut lönen retroaktivt, alltså en månad efter att du har jobbat. Jobbar du i juli får du alltså lönen i slutet på augusti. Det beror på att det kan vara svårt att veta exakt hur många timmar det verkligen blev om du jobbar per timme, och därför är det lättare att betala ut lönen månaden efter. Är du anställd en längre tid och har månadslön får man ofta lönen samma månad.

I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner. Det innebär att om det inte finns ett kollektivavtal kan du och din arbetsgivare i praktiken komma överens om att du ska jobba för 5 kr/timmen. Självklart är det inte okej att jobba för så lite pengar. Vi tycker att du alltid ska tjäna minst så mycket som kollektivavtalet säger, gärna mer.

Du ska alltid få lön när du jobbar. Många arbetsgivare vill att man ska provjobba något pass gratis innan man får en anställning, men det ger en föraning om att det är en oseriös arbetsplats. Har arbetsgivaren ett kollektivavtal är den skyldig att erbjuda den lägsta lön som kollektivavtalet säger.

Att provjobba något pass eller några dagar (med lön) är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar dig och för arbetsgivaren att se om det funkar.

Ett "provjobb" är inte samma sak som en “provanställning”, som du kan läsa mer om under Anställningar.

OB-ersättning, alltså extra pengar när du jobbar på obekväm arbetstid, är ingenting som regleras i lag. Det är därför inte något som du automatiskt har rätt till. Om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen har du ofta rätt att få extra betalt på kvällar, helger och nätter. Storleken på ersättningen och vilka tider som gäller varierar mellan olika branscher, därför går det inte att säga exakt om och när du har rätt till OB. Om det inte finns ett kollektivavtal kan du alltid försöka komma överens med din arbetsgivare om att du ska få OB när du jobbar kvällar och helger.

Om du och din chef har kommit överens om att du ska arbeta 8 timmar men du istället jobbar 10 timmar för att det är mycket att göra så kan du ofta få övertidsersättning, alltså extra betalt för de sista två timmarna. Det här är dock endast reglerat i kollektivavtal. Finns det inte något kollektivavtal på din arbetsplats är det inte säkert att du har rätt till det. Tänk även på att är du under 18 så finns det lagstadgade gränser för hur många timmar per dag du får jobba.

Du har alltid rätt till semesterersättning, oavsett om du jobbar en hel sommar eller bara en dag. Semesterersättning är enligt lagen minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt.

Om du är anställd under en kort tid kan din arbetsgivare välja att betala ut din semesterersättning varje månad. Annars ska du få din semesterersättning senast en månad efter att du slutat på ditt jobb.

Semesterersättningen är en laglig rättighet. Ingen kan ta semesterersättningen ifrån dig. Men det kan fungera så att om du är anställd kortare än tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska ingå i lönen, vilket då ska stå utskrivet i anställningsbeviset. Om det inte står till exempel "80 kr/timme inkl semesterersättning" i anställningsbeviset, ska semesterersättning betalas ut utöver lönen. Semesterersättningen ska även redovisas som en separat post på lönebeskedet så att du enkelt kan se att den finns med.

Ett lönebesked har alla rätt att få. I det ska det stå hur många timmar du jobbat, vilken timlön du haft och hur mycket du tjänat totalt. Har du rätt till OB eller övertidsersättning ska det framgå hur många sådana timmar du arbetat och hur mycket pengar det gett. Är det så att ni har till exempel kostavdrag, att du får mat på jobbet, ska det framgå i lönebeskedet. Även semesterersättning ska framgå i lönebeskedet. Det ska stå tydligt hur mycket betalt du fått totalt, hur mycket skatt din arbetsgivare dragit och hur mycket din slutgiltiga lön blir efter skatt.

Checklista på vad lönebeskedet ska innehålla:

  • Hur många timmar du arbetat
  • Vad du tjänat i timmen
  • Hur mycket lön du har fått
  • Hur mycket som dragits bort i skatt
  • Hur stor din semesterersättning är
  • Om arbetsgivaren dragit bort pengar för mat eller boende, och i så fall hur mycket

För att kunna få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) när du är sjuk behöver du ha en anställning som varar längre än en månad. Det görs ett karensavdrag för varje sjukperiod. Karensavdraget är 20% av din genomsnittliga sjuklön under en vecka. Du kommer alltså se på din lönespecifikation att det dragits pengar.

Är du anställd kortare tid än en månad kan du få sjuklön om du har jobbat minst 14 kalenderdagar i följd, minus veckovila. Så om du till exempel varit anställd 1-20/7 och blir sjuk den 17/7, då kan du få sjuklön. Blir du däremot sjuk den 10/7 kan du inte få sjuklön.

Semester/Ledighet

Den som jobbar heltid tar oftast ut sin semester i lediga dagar. Men för dig som är anställd under en kortare period får du ut din "semester" i pengar istället, så kallad semesterersättning. Det spelar ingen roll om du jobbar en hel sommar eller bara en dag, du har alltid rätt till semesterersättning.

Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt. Vid en kortare anställning kan din arbetsgivare välja att betala ut semesterersättningen i samband med lön varje månad. Du kan också få semesterersättningen som en klumpsumma efter att du slutat på ett jobb, du har rätt att få den senast en månad efter att du slutat.

Ingen kan ta semesterersättningen ifrån dig, dock är det så att om man är anställd kortare än tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska ingå i lönen, men då ska det framgå i anställningsbeviset. Står det inte till exempel "80 kr/timme inkl semesterersättning" i anställningsbeviset så ska semesterersättning betalas ut utöver lönen. Semesterersättningen ska alltid framgå som en separat del på lönebeskedet.

Skatt

Skatt är den gemensamma pengakassan i landet som ser till att samhället fungerar. Skatten dras automatiskt från din inkomst innan du får ut din lön, så det är vanligtvis inte något du behöver tänka på. Det är lag på att betala skatt och när du inte gör det kallas det för att jobba "svart".

Utöver skatt betalar din arbetsgivare sociala avgifter som går till oss om vi blir sjuka och när vi pensioneras. Skatten går till landets gemensamma kostnader som till exempel skola, vård, omsorg, vägar, polis, kollektivtrafik och mycket mer. Utan skatt skulle mycket av det som vi tar för givet inte finnas.

Se frågan nedan för att veta om du har rätt att betala mindre skatt.

Om du tjänar under 20 431 kr/år (2022) behöver du inte betala någon skatt alls. Det kallas för skattejämkning. Om du redan från början vet att du kommer att tjäna mindre än så finns det en särskilt blankett från Skatteverket du kan fylla i. När du har fyllt i blanketten ska du lämna den till din arbetsgivare som då inte drar någon skatt från din lön. Har du inte fyllt i blanketten får du tillbaka pengarna från skatteverket i samband med att din deklaration är klar.

Blanketten för jämkning får du genom att ringa Skatteverket, men du kan också hitta den på deras webbplats, här.

Att jobba svart betyder att varken du eller din chef betalar någon skatt. Förutom att det är olagligt så tjänar du inte på det i det långa loppet. Om chefen till exempel skulle vägra betala ut din lön har du inga rättigheter som skyddar dig. Den enda som tjänar på att du avstår dina rättigheter är din arbetsgivare som inte betalar någon skatt eller sociala avgifter för dig.

Det här är några av sakerna du missar om du jobbar svart:

  • Du får ingen semesterersättning, ingen OB-ersättning, övertidsersättning eller sjukersättning. Svartjobb innebär mindre pengar och mindre trygghet på samma gång.
  • Du har ingen försäkring när du jobbar. Skadar du dig eller någon annan på ditt jobb finns det inget som täcker skadorna. Det kan både bli dyrt och smärtsamt.
  • Du kan inte använda ditt svartjobb som merit när du söker andra jobb. Svartjobbar du nu kanske du missar världens chans senare.
  • Svarta pengar ger inga pensionspoäng. Visst, du är ung och det är länge till pensionen, men om du är anställd på riktigt sparar du pensionspengar automatiskt, vilket du kommer vara glad över senare i livet.

Ett lönebesked ska du få i samband med utbetalningen av lönen varje månad. Där står det hur många timmar du har jobbat, vilken timlön du har haft och hur mycket betalt du har fått. Har du rätt till OB (ersättning för obekväm arbetstid) eller övertidsersättning ska det framgå hur många sådana timmar du arbetat och hur mycket pengar det gett. Är det så att ni har till exempel kostavdrag, att du får mat på jobbet, ska det framgå i lönebeskedet. Även semesterersättning ska framgå. Det ska även finnas angivet hur mycket betalt du får totalt, hur mycket skatt de dragit och hur mycket din slutgiltiga lön blivit efter skatt.

Checklista på vad lönebeskedet ska innehålla:

  • Hur många timmar du arbetat
  • Hur mycket lön du har fått
  • Hur mycket som dragits bort i skatt
  • Hur stor din semesterersättning är
  • Om arbetsgivaren dragit bort pengar för mat eller boende

Senast vid årsskiftet ska din arbetsgivare ge dig ett årsbesked. Årsbeskedet visar hur mycket du har tjänat totalt under hela året. Det visar också hur mycket skatt din arbetsgivare har betalt in för dig till Skatteverket. Kolla om årsbeskedet stämmer mot dina lönebesked och spara det tills det är dags att deklarera.

En deklaration sammanfattar jobbåret som gått. Den visar hur mycket du tjänat och hur mycket skatt du betalat. Den skickas till Skatteverket som kontrollerar att allt stämmer. Alla som jobbar får deklarationen hemskickad när det är dags att deklarera. Ett tips är att ladda ner Skatteverkets app där du kan skicka in din deklaration med ett knapptryck.

Om du sommar- eller extrajobbar får du oftast något som kallas en "Inkomstdeklaration 1". Den är till stora delar redan ifylld av Skatteverket. Det enda du behöver göra är att kolla om uppgifterna stämmer med ditt årsbesked. Om de stämmer är det bara att skriva under deklarationen och skicka den till Skatteverket.

Om du inte vill skicka din deklaration med posten kan du alltid deklarera på nätet, via appen, över telefon eller med ett sms. Instruktioner om hur du gör kommer samtidigt som din deklaration.

Uppsägning/Avsked

Det finns olika sätt att sluta. Antingen att du eller din chef säger upp dig eller att du blir avskedad, alltså sparkad. För att kunna bli avskedad måste du enligt lag grovt ha åsidosatt dina plikter gentemot arbetsgivaren. Det kan till exempel vara om du kommer för sent flera gånger, uteblivit från arbetspass utan orsak eller har stulit från arbetsgivaren.

Om du sommarjobbar gäller oftast din anställning under en begränsad tid, då framgår det av ditt anställningsbevis när du slutar. Vill du sluta tidigare, eller om din chef vill att du slutar handlar det om vilken uppsägningstid du har. Med uppsägningstid menas hur länge du ska/kan jobba kvar innan du kan/måste sluta.

I ditt anställningsbevis ska det alltid stå tydligt vilken uppsägningstid du har. Du har rätt att få ett anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat arbeta, så länge din anställning är längre än tre veckor.

Uppsägningstid är den tid du ska jobba kvar efter att du eller din chef bestämt att du ska sluta. Uppsägningstiden är olika beroende på vilket jobb du har och hur du är anställd, men den ska alltid stå med i ditt anställningsbevis. Är du osäker på hur lång tiden ska vara eller om den står med i ditt anställningsbevis är det bara att mejla eller ringa oss på 020-56 00 56.

Checklistan

7 saker som är bra att hålla koll på för dig som jobbar