1. Papper som gör (arbets)livet lättare

Anställningsbevis

Ett anställningsbevis är ett papper eller digitalt dokument som beskriver hur din anställning ser ut. Där skriver din arbetsgivare vilken lön du får, arbetstider och vad du ska göra. Det är viktigt att du läser igenom och känner att du förstår. Anställningsbeviset ser till att alla vet vad som förväntas och man undviker onödiga missförstånd.

Arbetsgivarintyg

Efter att du slutat ett jobb ska du alltid be om ett arbetsgivarintyg. Där står det bland annat vilka arbetsuppgifter du haft och under vilken tid du varit anställd. Det är ett bevis på att du haft en anställning. Vilket är både viktigt och bra att ha vid framtida jobbsök eller i kontakt med A-kassan. Ett tips är att be om ett arbetsgivarintyg någon vecka innan du jobbar din sista dag. Annars är det lätt att glömma!

2. Kollektivavtal – Din trygghet på jobbet

Ett kollektivavtal är tydliga regler som beskriver vad du har rätt till på en arbetsplats. Om du jobbar på ett ställe med kollektivavtal betyder det bland annat att du är försäkrad, får rätt mängd semester, att det finns en garanterad lägsta gräns för lön och bestämmelser för till exempel övertidsersättning.

Grymt för dig som anställd helt enkelt.

Det finns arbetsplatser som inte har kollektivavtal och då är det inte säkert att du är försäkrad om något händer på jobbet. Det kan också innebära att du får en lägre lön än du har rätt till. Kolla därför upp detta innan du börjar på ett nytt jobb genom att fråga din blivande arbetsgivare om kollektivavtal.

3. Svartjobb är lika trist som det låter

Att jobba "vitt"

Du är lagligt anställd och både du och din arbetsgivare betalar skatt. Du får din lön varje månad och utan att du behöver göra något betalas även pengar in till din pension. Här är du, om det finns ett kollektivavtal, försäkrad på jobbet och din skatt är med och bidrar till saker som sjukvård, skola, vägar, omsorg och kultur. Ett ”vitt” jobb kan du även skriva med på ditt CV för framtida jobbsök.

Att jobba ”svart”

Du är olagligt anställd och varken du eller din arbetsgivare betalar skatt. Du får lön enligt muntlig överenskommelse och arbetsgivaren skulle till exempel kunna vägra betala ut din lön. Här står du utanför systemet och har ingen rätt till hjälp om det skulle behövas. Du är inte försäkrad, får ingen betald semester eller pengar på pensionskontot. Om någon lockar med att du "får mer pengar i fickan" är de helt fel ute, det är mycket sämre för dig i det långa loppet. Får Skatteverket reda på att man jobbat "svart" kan man dessutom behöva betala in skatten i efterskott.

4. Underbara semester

Visste du att alla som jobbar har rätt till betald semester? Det här gäller även vid kortare anställningar, om du till exempel jobbar extra på helger eller sommarjobbar.

Vid korta anställningar får du inte din semester i lediga dagar, utan istället en semesterersättning som betalas ut varje månad, eller på den sista lönen. Den lagstadgade semesterersättningen är 12% på den lön du tjänat totalt.

Ibland slarvas det från arbetsgivarens håll. Och då är det bra att ha koll på detta själv. Det får du genom att titta i lönebeskedet som du får vid löning varje månad. Semesterersättningen ska inte bakas in i lönen, utan det ska vara tydligt uppdelat vad som är lön och vad som är semesterersättning.

5. Skatt – Världens bästa grej (Men du behöver inte alltid betala lika mycket)

Skatt är den gemensamma pengakassan i landet som ser till att samhället fungerar. Skatten dras automatiskt från din inkomst innan du får ut din lön. Så det är vanligtvis inte något du behöver tänka på.

Men om du jobbar tillfälligt, alltså inte hela året, betalar du ofta mindre skatt. Och skatten kan skilja sig beroende på var du bor. För att se till att du betalar rätt skatt kan du ansöka om ”jämkning” på Skatteverket. Det görs enkelt via deras telefon eller hemsida. Beslutet du får från Skatteverket lämnar du till din arbetsgivare i god tid före din första lön så blir skatten rätt.

6. Mellan 16–18? Det här gäller för dig.

Är du mellan 16–18 år får du jobba med nästan vad som helst. Du får däremot inte arbeta nära farliga kemikalier och maskiner, eller jobba ensam om det finns en rånrisk.

Arbetstiden får ligga mellan 06.00 och 23.00, men du får arbeta högst 8 timmar på ett dygn och sammanlagt 40 timmar per vecka. Mellan varje arbetsdag har du rätt till minst 12 timmars vila.

De här reglerna finns till för att se till att du har det bra på jobbet. Det hjälper även arbetsgivaren att veta vilka krav hen kan ställa. Om några av reglerna inte följs kan du alltid kontakta oss, så hjälper vi dig.

7. Vad är facket och varför ska jag vara med?

En fackförening – eller facket – kallas en organisation som stöttar och representerar dig som anställd. Grundtanken är att det är mycket lättare att förändra tillsammans, än var och en för sig.

Det finns många olika fackföreningar för olika yrkesgrupper, vilket betyder att din fackförening är experter på just ditt yrke. Förutom att stötta individer är det facket som ligger bakom flera stora samhällsförändringar som 8 timmars arbetsdag, fem veckors semester och rätt till föräldraledighet.

Som medlem i facket kan du känna dig trygg. Du får stöttning, tips och hjälp om det skulle behövas. En fackförening med många medlemmar har större möjlighet att påverka, vilket du och alla som jobbar vinner på.